junesabstracts

Okej, dags för lite länkkärlek. För två år sedan lärde jag känna min kompis Tilda. Jag var nyinflyttad i Skåne och vi styrde upp en träff för öl och snack. Vi har lärt känna varandra via no poo, vi är båda medlemmar på lockig.se och hon läste min blogg innan vi bestämde oss för att ses. 

 

Tilda skriver en fetbra no poo-blogg. Hon startade upp den hyfsat nyligen, men är aktiv, lägger ut snygga bilder, informativa texter och massor av recept och andra tänkvärda inlägg. Hon har hållit på med no poo lika länge som jag, men är ungefär tio gånger duktigare skulle jag säga. Tilda gör massor av produkter från grunden och jag älskar ceratet med choklad- och mintsmak som jag fick av henne tidigare i år. Så om ni vill få tips på hur man gör eksemsalvor, björklövsschampo eller hur man använder aleppotvål, då bör ni kika in i hennes blogg. Alla som är intresserade av no poo har en anledning att hålla koll på den. Den är väldigt inspirerande. Seså, in och läs nu! Ni hittar hennes blogg HÄR. 

Sparkling Garbage från Orlys sommarkollektion Mash Up är ett ljust blågrönt lack med skir bas och holografiskt glitter. Här applicerat ovanpå For Audrey från China Glaze. Jag målade två lager av Sparkling Garbage och tyckte att det torkade väldigt fort. Lacket är lättapplicerat, men har en tendens att vilja flyta ut lite över nagelbanden. Ett lager överlack behövs för att få bort den sträva känslan efteråt. 

 

Jag älskar det här lacket. För det första är nyansen riktigt behaglig. Den är mjuk, åt det smutsiga hållet och har lite vintagekänsla. Samtidigt är den somrig och fräsch. Jag tror den är smickrande på de flesta. Jag är inget jättefan av linjära hololack, utan tycker mycket bättre om detta som ger väldigt splittrade regnbågar på naglarna. Den största skillnaden mot mina linjära hololack är att glittret i detta glimmar i regnbågens färger även i skuggan (som på bilden ovan). Men om man jämför med till exempel Kleancolors "hololack" (till exempel Holo Orange) så syns tydliga regnbågar i detta. Så jag skulle nog säga att det här är ett så kallat scattered holo. Det är så fint!

 

Clowning Around från Lush Lacquer kvalar in som ett av de absolut roligaste lacken jag äger. Jag har fått dille på naglar som ser ut som godis och konfetti och barnkalas (precis som alla andra nagelnördar, eller hur?) och det här lever verkligen upp till sitt namn! Clowning Around har en genomskinlig bas packad med "glitter" i olika storlekar och färger och i form av prickar och hexagoner. Det som gör lacket speciellt är att glittren är transparenta, vilket gör att de syns igenom varandra. Effektfullt och superfint och jag är förvånad över att jag inte kan minnas att jag sett den varianten hos något annat lackmärke. Är det bara jag som förtränger eller har missat liknande lack? Lush Lacquer säljer också samma sorts glitter i färgad bas, som ljuslila och neongrönt, men det är ju betydligt mer mångsidigt med genomskinlig bas. 

 

 

Här har jag applicerat Clowning Around ovanpå två lager vitt cremelack från Depend. Jag målade två till tre lager av Clowning Around på varje nagel. Det är lättapplicerat och formulan är bra, de största hexagonerna får man flytta runt lite med penseln, men det är inte överdrivet pilligt. Jag toppade med ett eller två lager av Mavalas överlack och efter fem dagar såg lacket i princip nymålat ut. Jag måste säga att hållbarheten verkligen är fantastisk på de här lacken! Underbart, med tanke på att de är så pass billiga ändå, typ 50 kronor (frakt inräknad) för en mindre flaska. Jag beställde dem på Etsy.

 

Gillar ni Lush Lacquer? Ni har väl inte missat inläggen med Neon Blast och Summer Lovin?

 

Precis som jag gjorde ett inlägg om min hudvårdsrutin häromdagen, kommer här ett om min hårrutin. Jag har en tendens att trixa och hålla på mycket med olika tvättmetoder. Det är bikarbonat en vecka och ägg en annan, och sedan rasullera, shikakai, sls-fritt schampo, rasullera, bikarbonat ... ja, ni fattar. Men resten runtomkring brukar bestå. Här är dock det jag använder huvudsakligen till mitt hår.

 

Rasullera (lergruset i den genomskinliga flaskan) är lera från Marocko som är utmärkt för både huden och håret. Det här är den tvättmetod som stimulerar lockarna i mitt hår allra mest: håret brukar bli babymjukt och vågigt, med en massa fina korkskruvslockar. Dessutom håller sig håret rent länge. Jag älskar det! Rasullera har också ett par minus: håret blir lätt frissigare än av vissa andra produkter, det kan klia lite mer i min hårbotten och framför allt är det förjävla jobbigt att hålla på och mortla skiten innan man kan använda den. Seriöst! Hade jag inte behövt mortla den hade jag använt rasullera vid varje tvätt. (Ja, jag vet att man kan köpa finmald rasullera, men då är den oftast typ tio gånger dyrare än icke mald.) Det positiva överväger dock det negativa här.

 

Äppelcidervinäger är så fiffigt för håret eftersom det i princip fyller samma funktion som balsam. Det gör håret mjukt och lent och otrassligt, men ännu bättre är att det gör hårbotten surare vilket gör att mjäll, bakterier och svamp inte trivs lika bra. Äppelcidervinäger neutraliserar två av nackdelarna med rasullera: det minskar på frisset och gör att det inte kliar i hårbotten. Toppen! Jag brukar blanda cirka en halv deciliter äppelcidervinäger med fyra deciliter svalt vatten och skölja håret med blandningen det sista jag gör innan jag kliver ur duschen. 

 

Kinky-Curly Curling Custard är min favoritstylingprodukt. Den använder jag uteslutande efter varje tvätt och har gjort i åtminstone ett par år. Kinky-Curly Curling Custard är beigetransparent, luktar kolaremmar och känns lätt och inte särskilt klistrig. Jag kramar ur den värsta vätan ur håret med en microfiberhandduk (frotté ruggar upp håret så det kan bli frissigare), vänder huvudet upp och ner och kramar in en klick KCCC i håret. Nu är min KCCC snart slut, jag måste scouta efter en ny burk på typ Ebay. Någon som vet en svensk webbshop som säljer det annars?

 

Klick, alltså vattenbaserat glidmedel, är också toppen mot friss. Efter att jag använt KCCC brukar jag ta lite Klick och krama in på samma sätt. Sedan kramar jag försiktigt upp lockarna med microfiberhandduken igen och låter sedan håret självtorka. När det är torrt kramar jag ur det stela och håret blir då mjukt och fint. Se upp så ni inte köper fel glidmedel – det ska vara vattenbaserat, inte silikonbaserat.

 

Edge Fresh Haze är räddaren i nöden när håret börjar bli platt och ofräscht. Det är ett volymgivande torrschampo som inte är godkänt enligt balsammetoden eftersom det innehåller alkohol, men det går utmärkt att tvätta ur med vatten, balsam eller vad man nu tvättar håret med, och funkar alltså att använda ändå. Alkohol är ju uttorkande, så därför är det inte godkänt enligt balsammetoden. Men det här är en sån jäkla bra produkt så för min del får det vara helt okej, jag vet att mitt hår kan hantera det. Man sprayar Fresh Haze i hårbotten när håret är torrt och masserar sedan upp volym. Håret ser genast mycket fräschare ut och volymen blir fantastisk, det är som om hela håret sväller till dubbel storlek. Perfekt räddare i nöden, enligt min mening. 

I april var det NCLA-månad hos Nailmail och jag stängde av glitter- och sticker-radarn och beställde för en gångs skull hem ett par cremelack i fina basfärger. NCLA är ett amerikanskt nagellacksmärke som är kända för sina nagelstickers i en massa olika mönster, men som också har en massa nagellack med namn som ofta associerar till Los Angeles. Nagellacken är 5-free, alltså fria från de fem värsta nagellackskemikalierna.

 

För ett par månader sedan beställde jag shikakaipulver från den brittiska webbshoppen Henna Boy. Shikakaipulver kommer från indiska Shikakai-träd (Acacia Concinna) och framställs genom att man krossar trädets torkade frökapslar. Konsumenten får ett grönaktigt, mjukt, fint pulver som passar alldeles utmärkt att tvätta håret med. Shikakai kallas "fruit of the hair" och gör håret rent, stimulerar hårväxten och motverkar mjäll. Jag har dock läst att det kan "tona" håret en aning och rekommenderas för personer med mörkt hår, så är man väldigt blond bör man kanske inte använda det.

 

Jag brukar ta en matsked pulver och blanda det med drygt en halv matsked varmt vatten, tills det blir en mjuk, slät "lera". Sedan blöter jag håret och masserar in leran, låter den verka i fem minuter och sköljer sedan ur den. Den känns grynig när man sköljer ur, vilket gör det lätt att känna när man fått bort allt. Leran är utan tvekan den naturliga produkt jag testat som luktar absolut äckligast. Doften påminner om hennadoft, fast på ett dåligt sätt ... Min kille tycker att det luktar nyponsoppa, jag är mer inne på kompost. Det är inte så att jag drar mig för att använda den på grund av det, men jag har än så länge inte vant mig vid, och lärt mig uppskatta, doften – vilket jag alltid brukar göra annars. Nåja, kan man bortse från lukten (som ju försvinner när pulvret sköljs ur) så är det okej. 

 

Mitt hår blir rent och mjukt efteråt, men jag har tyckt att det kliat en del, speciellt vid hårfästet i pannan. Det undviker jag numera genom att alltid skölja håret med äppelcidervinägerblandning efter att ha tvättat med shikakai. Då känns hårbotten bättre. Håret blir ungefär lika vågigt som efter de flesta tvättmetoder, inte lika lockigt som av exempelvis rasullera. Det håller sig dock inte rent så himla länge, jag har upplevt att luggen blivit stripig fortare och att jag fått tvätta håret oftare med shikakai än med andra tvättmetoder. Det kanske bara handlar om en dag, men jag är så himla lat så jag orkar typ inte tvätta håret oftare än var femte dag. Då känns var fjärde jättejobbigt :) 

 

En kompis säger dock att hennes hår älskar shikakai, så det är såklart olika för alla, precis som med allt annat.

 

Jag köpte 200 gram för ungefär 75 kronor och det är ett okej pris med tanke på att pulvret räcker ganska länge. Men jag är tveksam till att jag kommer köpa det igen. Rasullera är mycket bättre för mitt hår – och dessutom billigare. 

 

Trots att jag har en del olika produkter och en hel massa recept på masker, skrubbar och liknande så är det bara några få produkter som ingår i min vardagsrutin. Ibland använder jag något annat, men det är undantag. Så här ser min hudvårdsrutin ut just nu:

 

L'Occitane Immortelle Eye Make-Up Remover Gel använder jag till att ta bort smink med. Jag fuktar en bomullsrondell, trycker ut lite gel på den och torkar av sminket på ögonen och läpparna om det behövs. Sedan fuktar jag en ny bomullsrondell och torkar av resten av ansiktet. Sist brukar jag behöva fukta en tops och ta bort sminket som inte försvunnit längs undre fransraden. Jag har den senaste tiden tyckt att jag tappar lite mer ögonfransar än vanligt, men de ser fortfarande långa, täta och friska ut. Kanske byter jag sminkborttagning när denna är slut på grund av det. Eller kanske inte, vi får se hur det är om några månader. 

 

Sasco Aloe Vera Jelly är det jag använder för att tillföra fukt till huden när jag känner att det behövs: När jag känner mig torr, det kliar eller huden känns varm efter att jag varit ute i solen. Aloe Vera är världens bästa multiprodukt! Det är bra för håret också, men jag använder det inte i det syftet särskilt ofta. (Dessutom har jag slängt min poo:iga ögonbrynsgel så när jag vill få styr på ögonbrynen tar jag bara lite aloe vera jelly på fingertopparna och stryker över brynen så håller sig alla strån på plats.)

 

Cirka en gång varje eller varannan vecka ger jag huden en extra knuff, med hjälp av tre produkter i följande ordning:

Maria Åkerberg Papaya Peeling masseras in på torr, ren hud och sköljs sedan bort med ljummet vatten. Doftar underbart och ger huden en lite vaxig, "helande" känsla. 

 

Maria Åkerberg Moisturising Mask är en lätt, vit kräm som smörjs över ansiktet och sedan får sitta i tio minuter. Sedan sköljer jag bort den med ljummet vatten, då känns det som om ren fukt rinner mellan fingrarna. Den ger en väldigt mjuk och len känsla, ansiktet känns liksom uppfriskat. Om man ska använda sig av klichéer. 

 

Maria Åkerberg Face Balm Neroli använder jag sist, bara lite lite, till att smörja in ansiktet med. Sedan hoppar jag i säng och låter det verka och efteråt brukar huden ha extra fin lyster i flera dagar. 

 

Usch, det låter så töntigt när man ska beskriva hur en produkt känns. Oljor och aspirin och honung i all ära, det är toppen, men jag är också svag för produkter med genomtänkta dofter och fina förpackningar. Jag är nog inne i en sån period nu. De brukar alltid följas av perioder då jag står och blandar alla mina "produkter" i decilitermått av havregryn och honung. Jag tror jag kommer gå lite mer au naturel i sommar när jag ska jobba på annan ort. 

Summer Lovin är ett lack med små prickar i två (eller tre, jag ser inte riktigt) olika orange nyanser och blått, samt lite större rosa hexagoner i en skir, orange bas. Allt glitter är matt, utom det blå som glänser, vilket är en fin effekt.

 

Jag kom på ett nytt ord när jag målade det här lacket: Ful-kul! Eller hur?! För ärligt talat, det är ju fult. Men kul! Det är ganska neonigt och typ det sämsta tänkbara lacket man kan välja om man ska ut på hemligt spionuppdrag och behöver smälta in. Men är det inte härligt med sådana lack? Det här är verkligen sommar på flaska! Trots att jag inte är så förtjust i neon och trots att det är nästan omöjligt att matcha och trots att det är så fult, så gillar jag det. Jag blir sugen på glass i munnen och sand i bikinin när jag tittar på det. 

 

Jag applicerade två lager utan någon bas under, och det täcker verkligen fint. Det är inte lika tjockt som Neon Blast, utan betydligt mer normalt i formulan. Men Summer Lovin fullkomligen äter överlack. Jag applicerade tre lager överlack och manikyren har ändå känts knöglig. Hållbarheten verkar okej, en nagel skivade sig dag två så jag kunde dra bort hela lacket, men på de andra naglarna såg det fortfarande nymålat ut när jag tog bort det på tredje dagen.

 

Jag sminkar mig inte särskilt mycket nu under våren, men i går var jag bjuden på inflyttningsfest och det var en utmärkt ursäkt för att provköra en av glitterskuggorna jag köpte i julas. Det är knappast en myt att grönt och rött passar alldeles utmärkt ihop. 

 

Det fick bli en grön sotning, ungefär likadan som den här (fast med mer skogsgrönt istället för petrol), med grönglittrig eyelinervinge och korallfärgade läppar ihopmixade av korallfärgad läppenna, orange läppstift och korallrosa läppglans. Jag gjorde tydligen Eurovision-intryck på åtminstone en vän på festen, ganska passande med tanke på att stan svämmar över av ESC-festligheter just nu.

 

Det första lacket jag testade från Lush Lacquer-beställningen var Neon Blast. Neon Blast är ett glitterlack med pyttesmå prickar i knallblått, fuchsia och smaragdgrönt, små hexagoner i fuchsia, turkost och smaragdgrönt, knallblå stringglitter samt stora hexagoner i ljust äppelgrönt (det sista syns inte på den här bilden eftersom de hexorna bara hamnade på högerhanden, men det syns på en bild längre ner). Glittret ligger i en skir, svart bas, vilket gör att glittren hamnar i lager – effektfullt ... 

 

... men också svindumt, idiotiskt och onödigt. Missförstå mig rätt, det här lacket är fantastiskt fint! Men jag såg det första gången i bloggen Rebecca Likes Nails i en manikyr gjord för ungefär ett halvår sedan. När jag såg den blev jag kär direkt. Det här glitterlacket ovanpå mörkgrönt är en helt underbar kombination. 

 

Tyvärr går den inte att göra längre. Inga kombinationer går att göra längre, eftersom Lush Lacquer har gjort om formulan sedan Rebecca köpte sin flaska. Så istället för att ha en genomskinlig bas, så lacket går att ha på vilken färg som helst (mörkblått är också jättefint!) så går det bara ihop med svart numera. Jag lade faktiskt en mörkgrön bas först, innan jag hade fattat att de ändrat receptet, och den syns inte det minsta. De har verkligen gjort om det på bekostnad av dess mångsidighet. Och jag som hade tänkt lägga detta i en jellymacka! Tänk, vad fint det hade blivit! GAAHHH! Besvikelsen! Sorgen!

 

De har ändrat lite annat också. Tagit bort de stora, fyrkantiga lila bitarna, de stora rosa hexagonerna och lagt till det blå strängglittret istället. Och det känns som om hexagonerna är en storlek mindre i min flaska än på Rebeccas bilder. Men jag kan ha fel.

 

Man gör ju som man vill som tillverkare, men visst är det synd när det som landar i brevlådan inte ser ut som det man sett hos andra bloggare (bör dock tillägga att de såklart skriver om ändringarna i webbshopen, så läser man om lacken innan man klickar hem dem känner man ju till om något ändrats).

 

Hur som helst. På bilderna bär jag två lager ovanpå mörkgrönt, den svarta basen verkar bli opak rätt fort. Lacket är kanske lite väl tjockt och kladdigt, men penseln är bra och glittret sprider sig jämnt och fint. Jag avslutade med ett eller två lager av Mavalas överlack, och hållbarheten är fantastisk. Efter fem dagar hade lacket nästan inte slitits alls. Då hade jag gått runt och tittat på mina naglar konstant och typ kommit över sorgen över det ändrade receptet och dröm-manikyren-jag-inte-kan-göra. Det här är verkligen ett kalasfint lack! Förmodligen en av mina favoriter bland mina glitterlack. Lite svårfotograferat dock, allt glitter (speciellt det blå) framträder mer i verkligheten.

 

Överdriven bildbomb följer. 

 

Oavsett hur många köpe-produkter jag har i mitt badrumsskåp så tycker jag ändå allra bäst om de hemgjorda som man kan äta. Jag kan inte minnas om jag lagt upp det här receptet förr, men hellre en gång för mycket än en för lite. Hade jag haft möjlighet så hade jag fotograferat själva slutprodukten, men jag har gett bort det jag gjort i present, så jag har inget hemma själv. Därav fågelskitbilden. Ni får helt enkelt lita på mig!

 

En vaniljstång

Kokosnötsolja (finns ekologisk på burk bland oljor och vinäger i större mataffärer, samt hos hälsokosten)

Strösocker eller florsocker

 

Kokosnötsolja blir flytande och genomskinlig vid 24 grader, så använd kokosnötsolja som stått svalt så den är i sitt vita, hårdare tillstånd, hårdheten brukar vara ungefär som kallt smör.

 

Mixa minst ett par deciliter kokosnötsolja med vaniljstång tills vaniljstången krossats. Blanda i socker efter smak, ju mer socker desto rivigare skrubb. Om man inte gillar de större kornen som blir av strösocker kan man använda florsocker, som ger en mjukare produkt. Om man vill kan man blanda i till exempel kronblad av ringblomma eller liknande, det ser fint ut och ska verka antiseptiskt och lugnande för huden.

 

Skeda över skrubben i burkar med lock och ställ i kylskåpet. När den ska användas, ta fram den ur kylen en stund innan så den mjuknar, duscha som vanligt, ta skrubb ur burken med en sked (för att undvika att bakterier kommer ner i burken och förkortar hållbarheten) och massera in över hela kroppen. Skölj av med varmt vatten och torka med handduk – effekten blir vaxig och mjuk på huden och känns ungefär som om man smörjt in sig med lotion. 

 

Skrubben håller ganska länge i kylen, blir fint svartprickig, doftar underbart och funkar perfekt att ge bort i present, kanske med en fin etikett och ett band runt. 

För ett tag sedan fick jag highlightern Shimmering Ivory (nr 9) från Dr. Hauschka av en kompis. Det är en jättefin highlighter, väldigt basic ljust beige med ett fint skimmer. Den har blivit min vardagshighlighter och jag behövde verkligen den här nyansen, eftersom de flesta av mina highlighters har ett guldfärgat skimmer. 

 

Shimmering Ivory är lättapplicerad, mjuk, bra pigmenterad och håller bra. Jag har inte testat deras andra ögonskuggor, men ovan nämnda kompis har sagt att de i många fall är värdelösa (förutom highlightern, som hon också gillar). Jag har ingen aning. Någon som testat? Jag är i alla fall nöjd med den här.

 

Dr. Hauschka brukar finnas i hälsokostaffärer. Jag vet inte hur mycket ögonskuggorna kostar.

De bästa komplimangerna jag fått i år:

– Du är smart. 

– Du är njeeerd. 

– Du är färgstark. 

 

Ni då?

För en månad sedan gjorde jag min första indielackbeställning. Förut har jag bara bytt till mig, men jag har suttit och tittat på Etsy, där det finns massor av indiemärken och till slut fick jag tummen ur röven och började med Lush Lacquer. Lush Lacquer är 3-free och tillverkas för hand av mor och dotter. En fullstor flaska med 15 ml kostar 60 kronor + frakt, så lacken är rätt billiga. Jag köpte dock 4 minilack (9 ml, så de innehåller rätt mycket ändå) och det kostade 200 kronor inklusive frakt (för jämförelse: alltså billigare än fyra IsaDora-lack som ju innehåller ungefär lika mycket).

 

Jag blev så glad när de kom fram. Men det tog tid, två veckor efter att jag hade beställt skickade jag ett mail och frågade om de fått iväg dem. Då svarade de att jag inte hade fyllt i min adress rätt, vilket jag hade (och vilket de borde ha kontaktat mig om själva). När jag förklarade hur svenska adresser ser ut (vilket de borde veta, eftersom de har sålt till svenska kunder förut) så skickade de paketet. Nästan två veckor till, alltså fyra veckor sammanlagt, tog det innan det kom fram, men det var det värt. Jag är rätt nöjd med bemötandet ändå. Lush Lacquer börjar bli väldigt populära och jag kan tänka mig att de har ungefär hur mycket som helst att göra. Jag har redan burit ett par av lacken och kan säga att jag är väldigt glad att jag köpte dem.

 

Frågan är; Är ni nyfikna?

 

PS. Om ni inte är det: Lugn. Jag lovar att det snart kommer inlägg som inte handlar om nagellack också. DS